Eva Berglund Bookz

Flerspråkig? Jag?

Hur ska man rimligtvis bedöma vem som är flerspråkig?

Jag själv passerade min skolgång med tvåa i franska och tyska och hygglig engelska. Men sen har jag blivit riktigt bra på engelska (i varje fall att förstå) och även franskan går skapligt och tyskan knaggligt. Italienska och spanska går litegrann. Danskan närmast perfekt och dito med norskan. Finskan kan jag några ord.

Om jag skulle titta på mig själv utifrån så måste jag helt klart definiera mig själv som flerspråkig. Möjligen skulle man kunna säga att jag behärskar engelska på nästan samma nivå som svenskan. Detta trots att jag lärt mig engelska sen 10-årsåldern och aldrig levt i ett engelskspråkigt land.

Så kan det också gå till att bli flerspråkig.

Lättaste sättet är förstås att födas i en familj som pratar flera språk, eller som lever i ett främmande land. Då kommer flerspråkigheten mer eller mindre automatiskt.

För föräldrar som lever i Sverige och som pratar något annat än svenska så uppstår ofta situationen att barnet förstår hemspråket, men vägrar att prata det. Lösningen brukar oftast vara att då och då resa till ett land där språket talas. Då brukar det lossna.

Sen kan det där med flerspråkig se olika ut. Det finns flerspråkiga personer som läser ett språk perfekt, men inte kan tala det. Det finns flerspråkiga personer som talar perfekt men inte kan skriva språket.

De flesta språk klarar man dessutom inte på samma nivå riktigt, utan man är mer flytande på det ena än det andra. Ändå bör man nog säga att man är flerspråkig i dessa fall.

För en lärare som ska undervisa en flerspråkig elev (eller egentligen vilken elev som helst) är det givetvis viktigt att försöka ta reda på elevens förmåga på sina olika språk.

För en elev som flyttar till Sverige och kastas in i skolan och börjar lära sig svenska i andra klass, tar det cirka två år att uppnå “ytflyt” vilket innebär att kunna tala i vardagliga enklare sammanhang med sina kamrater. I den stunden är det lätt att tro att eleven “kan svenska” men det kan ta upp till 8 år innan eleven behärskar svenskan på liknande nivå vad gäller skolämnena som sina svenska kamrater. Alltså när barnet går ur nian.

Barn som kommer till Sverige under skoltiden senare än år två löper alltså en betydande risk att inte behärska svenskan tillräckligt väl för att få de betyg de förtjänar i år nio.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail