Eva Berglund Bookz

Ask och Embla, Tor och Freja

Det är figurer i den fornnordiska mytologin, men det är också “namnen” på de barn som ingick i “Projekt Barnspråkssyntax” som leddes av professor Ragnhild Söderbergh under 70-talet. Som den ekorre jag är har jag lyckats få några av dessa häften som rör Tor, Embla och Freja. Jag är lite osäker på om det faktiskt skrevs något om Ask.

För den nyfikne lär inspelningarna finnas lagrade någonstans på Nordiska Språk eller Lingvistik för den hugade. Tyvärr är de inte transkriberade i CHILDES systemet så att de lätt går att analysera. Möjligen finns transkriptionerna någonstans så de kanske går att få scanna in om man kan få lov till det av Ragnhild.

Nå, det var inte det jag skulle skriva om, utan jag tänkte skriva lite om vad forskarna fann i projekt Barnspråkssyntax. Det var framförallt Kenneth Larsson och Sven Lange som skrev, de häften som jag kommer att tala om nu, men också Kristina Svartholm har skrivit om materialet har jag för mig.

Nå, dessa häften är ett rikt material som inte är så väl känt “utåt”. Jag börjar med ett men ska ta fler häften senare och kommer bara att behandla det som jag tycker är särskilt intressant och kul (Författarens privilegium).

Jag hugger sonika ett häfte från 1976 med Sven Lange som författare med titeln “Propositionerna i ett barn spontana tal – En längdsnittsstudie”. (Stockholms Universitet, Institutionen för Nordiska språk.)

Sven har försökt välja Emblas “självständiga bruk av prepositioner” och därmed är exemplen inte imitationer och vad jag förstår inte heller “återanvändning” av prepositioner som den andre använt tidigare i samtalet. (Jag tror det är så Sven menar).

Sven tar dessutom upp både yttranden där Embla använder prepositioner och yttranden där hon “borde” ha använt prepositioner (ex. “sitta vagnen” istället för “sitta i vagnen”). (Jag tror att jag mest intresserar mig för de yttranden där hon använt prepositionen, det andra är lite långsökt).

Den första prepositionen uppträder i åldern 20-22 månader och är prepositionen “med”.

Vid 22-25 månader börjar hon använda många prepositioner; “i”, “efter”, “hos”, “för”, “på”, “(bak)om” samt “ur”. Orden “(bak)om”, “hos”, “i” och “ur” handlar om platser “lokationer”.

En preposition som “på” används dels rumsligt “Embla snöre på huvudet” men också i en mer syntaktisk form “titta på dom” eller “se på en båt”.

“Efter” är första tidsprepositionen.

Vid 25-28 månader använder Embla prepositionskonstruktioner för det mesta när det passar och utelämnar dem mycket sällan där de borde ha funnits.

Denna period börjar hon använda;”av”, “till”, “utan”, “under” och “om”. Vissa av de tidigare propositionerna får nya och utvidgade betydelser.

Fjärde perioden (28-31 månader) använder hon ytterligare lokativa prepositioner nämligen “vid”, “från” och “över”.

Jag tror jag nöjer mig där för nu (Sven beskriver mycket längre fram i tiden också). Det roliga är att nu när vi vet vilka tidiga prepositioner Embla använder kan vi ju för skoj skull titta på hur det ser ut för några av dessa på engelska. (CHILDFREQ) Jag hugger i med den första i varje tidsintervall.

Alltså det blir “med” – with, “i” – in, “av” – of, “vid” – at.

Vi får se hur det går 🙂

prepositioner

Sen har Lange också en tabell med frekvenser och jag skriver in den också för jämförelses skull.

prepositioner2

Det som är tydligast är att just prepositionen “i” är vanligast av dessa tre om än ordningen är lite annorlunda i det (ändå) relativt lilla materialet om Embla.

Får återkomma till våra fornnordiska barn lite senare.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail